I denna artikel går vi igenom Clinical Disease Activity Index (CDAI): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Clinical Disease Activity Index (CDAI)?
Clinical Disease Activity Index (CDAI) används för att utvärdera sjukdomsaktiviteten hos patienter med reumatoid artrit. Indexet sammanställer antalet svullna och ömma leder, patientens egen bedömning av sjukdomsaktivitet samt bedömning från en läkare, utan att inkludera laboratorievärden. Syftet med CDAI är att erbjuda en snabb och reproducerbar metod för att bedöma graden av inflammatorisk aktivitet och därmed möjliggöra anpassning av behandlingsstrategier, till exempel ändrad dos eller byte av läkemedel. CDAI används både i kliniska studier och i vardagen och skiljer sig från DAS28 genom att inte kräva något blodprov, vilket gör att resultatet finns direkt vid besöket.
För vem används Clinical Disease Activity Index (CDAI)?
Clinical Disease Activity Index (CDAI) används för bedömning av sjukdomsaktivitet hos patienter med reumatoid artrit och används ofta i både kliniska prövningar och rutinmässig reumatologisk praxis. CDAI är särskilt användbart i situationer där snabb och enkel utvärdering utan laboratorievärden behövs, till exempel vid uppföljning av behandlingssvar hos patienter som behandlas med sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD), till exempel metotrexat. Till skillnad från DAS28, som inkluderar laboratorieparametrar, möjliggör CDAI en effektiv sjukdomsaktivitetsskattning baserad på klinisk undersökning och patientbedömning, vilket gör den lämplig i miljöer med begränsade resurser eller när snabba beslut är nödvändiga.
Så genomförs Clinical Disease Activity Index (CDAI) steg för steg
Clinical Disease Activity Index (CDAI) består av fyra komponenter som bedömer sjukdomsaktiviteten vid reumatoid artrit. Patienten utvärderas genom en sammanställning av antalet smärtande och svullna leder (28 leder), samt två globala bedömningar av sjukdomsaktiviteten, en från patienten och en från läkaren, båda på en skala från 0 till 10. De fyra värdena summeras för att skapa ett totalvärde mellan 0 och 76. Beräkningen är enkel, vilket möjliggör en snabb, reliabel och reproducerbar mätning utan laboratorievärden. CDAI används regelbundet i klinisk praxis för att styra behandlingsbeslut och kompletterar ofta DAS28.
Poängsättning och tolkning av Clinical Disease Activity Index (CDAI)
CDAI är summan av antalet svullna och ömma leder (av 28) och patientens och läkarens globala bedömningar (0–10 vardera) och kan bli 0–76. Gränsvärdena används för att klassificera sjukdomsaktiviteten i remission (≤2,8), låg (>2,8–10), måttlig (>10–22) och hög (>22). Jämfört med DAS28-skala, som inkluderar CRP eller SR, erbjuder CDAI en snabb bedömning utan laboratorievärden, vilket underlättar kliniska beslut i realtid. För behandlande läkare innebär en hög CDAI-poäng ett behov av att se över behandlingen, till exempel dosen av metotrexat eller tillägg av biologiska läkemedel, medan låg eller remission indikerar effektivt behandlingssvar och kan styra fortsatt uppföljning och dosminskning. Således är tolkningsramen avgörande för att skräddarsy individuell behandling och utvärdera sjukdomsutvecklingen hos patienter med reumatoid artrit.
Dokument om CDAI
Här hittar du dokument om Clinical Disease Activity Index (CDAI): material på engelska, en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se och länkar till fler källor (1177 för vårdpersonal). Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- Clinical Disease Activity Index (CDAI) (sa1s3.patientpop.com)
- The Simplified Disease Activity Index (SDAI) and the … (clinexprheumatol.org)
Relaterade skalor och frågeformulär
Clinical Disease Activity Index (CDAI) används ofta vid bedömning av reumatoid artrit och är nära besläktat med andra skalor såsom DAS28-skalan och SDAI (Simplified Disease Activity Index). DAS28 innefattar mätningar av 28 leder, sänka (SR) eller C-reaktivt protein (CRP), vilket ger en något mer laboratorieberoende bedömning jämfört med CDAI som inte kräver laboratorievärden och därmed möjliggör snabbare kliniska beslut. SDAI kombinerar både kliniska och laboratoriemässiga data och anses mer känslig vid förändringar av sjukdomsaktiviteten men kräver mer tid och resursåtgång. En fördel med CDAI och dess liknande skalor är deras användarvänlighet vid uppföljning av behandlingseffekter. Nackdelar kan innefatta viss subjektivitet i bedömningen av svullna och ömma leder samt varierande beroende av provtagningsfrekvens vid de laboratorieberoende skalorna.
