Body Shape Questionnaire (BSQ): genomförande och tolkning

I denna artikel går vi igenom Body Shape Questionnaire (BSQ): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.

Vad mäter Body Shape Questionnaire (BSQ)?

Body Shape Questionnaire, eller BSQ, utvärderar individens upplevelse och tillfredsställelse med sin kropp och dess specifika delar. Instrumentet används främst för att identifiera och kvantifiera kroppsbildsstörningar samt för att mäta graden av kroppsmissnöje. Syftet med enkäten är att underlätta klinisk bedömning och behandling av patienter med ätstörningar såsom anorexia nervosa och bulimia nervosa, där kroppens form och vikt ofta påverkar psykologiskt välmående. Enkäten bidrar också till att dokumentera förändringar över tid i samband med terapier eller interventioner, vilket möjliggör en systematisk uppföljning av patientens subjektiva kroppsuppfattning.

För vem används Body Shape Questionnaire?

Body Shape Questionnaire (BSQ) används hos patienter med ätstörningar, särskilt anorexia nervosa och bulimia nervosa, där bedömning av kroppsmissnöje och kroppsuppfattning är central. Den används även i kliniska sammanhang som fokuserar på kroppsbild och självuppfattning, exempelvis inom psykologisk utredning och terapi för att mäta subjektiva upplevelser av kroppsstorlek och form. Enkäten är mest användbar för att följa förändringar över tid och utvärdera behandlingseffekter relaterade till kroppslig självbild hos patienter i specialistvård.

Så genomförs Body Shape Questionnaire steg för steg

Body Shape Questionnaire (BSQ) består av 34 frågor som syftar till att bedöma en individs upplevelse av sin kropp och dess form. Frågorna fokuserar på kroppsbild, oro för vikt och utseende samt beteenden relaterade till dessa perceptioner. Respondenten använder ett 6-punkts Likert-svarsskala, där svarsalternativen sträcker sig från ”aldrig” till ”alltid”. Varje fråga kvantifieras med poäng från 1 till 6, vilket möjliggör en totalpoäng som klassificerar graden av kroppsrelaterad ångest. Frågorna gäller de senaste fyra veckorna, och det finns kortare versioner med 8–16 frågor. BSQ används ofta vid bedömning av patienter med ätstörningar, såsom anorexia nervosa och bulimia nervosa, för att identifiera problematik kring kroppstillfredsställelse.

Poängsättning och tolkning av Body Shape Questionnaire

Resultaten från Body Shape Questionnaire (BSQ) tolkas med utgångspunkt i etablerade referensvärden som indikerar grad av kroppsuppfattningsstörning. Skalan består vanligtvis av 34 frågor, där varje punkt bedöms på en 6-gradig Likert-skala (1–6), vilket ger ett totalpoängintervall på 34 till 204. En vanlig indelning är att under 80 poäng motsvarar ingen oro, 80–110 lätt, 111–140 måttlig och över 140 uttalad oro för kroppsformen, vilket kan förekomma vid ätstörningar. I praktiken innebär en hög BSQ-poäng för vårdpersonal att patienten kan ha en överdriven negativ kroppsuppfattning och därmed vara i behov av vidare psykologisk eller medicinsk utredning, vilket är centralt vid bedömning av psykisk ohälsa kopplat till kroppens uppfattning. Dessa data bidrar också till att skräddarsy interventioner för kroppslig självkänsla och behandlingsuppföljning.

Dokument om BSQ

Här hittar du dokument om Body Shape Questionnaire: material på engelska och en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se. Instrumentet är upphovsrättsskyddat: använd den officiella versionen och kontrollera villkoren hos rättighetsinnehavaren innan du använder det i verksamheten.

Källor och vidare läsning

Relaterade skalor och frågeformulär

Body Shape Questionnaire (BSQ) är ett etablerat självskattningsinstrument för att bedöma oro över kroppsform och utseende, särskilt inom ramen för ätstörningar. Andra instrument är Appearance Anxiety Inventory (AAI) och Multidimensional Body-Self Relations Questionnaire (MBSRQ). Fördelen med BSQ är dess tydliga inriktning på oro för kroppsform och vikt, medan AAI är mer inriktad på utseendeångest och undvikande. MBSRQ ger en mer samlad bild men tar längre tid att fylla i.

Posted in Näringslära, Psykologi and tagged , .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *