I denna artikel går vi igenom Functional Communication Profile (FCP): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Functional Communication Profile (FCP)?
Functional Communication Profile (FCP) är ett standardiserat bedömningsinstrument som utvärderar kommunikationsförmågor hos individer med olika typer av kommunikationshinder, till exempel efter stroke eller vid utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bedömningen fokuserar på att kartlägga patientens förmåga att använda språkliga och icke-språkliga medel i vardagliga kommunikationssituationer. Syftet med FCP är att identifiera styrkor och svagheter inom funktionell kommunikation för att kunna planera individuellt anpassade interventioner och stödåtgärder. Genom att analysera flera dimensioner, såsom förståelse, uttryck, samt användning av hjälpmedel, bidrar FCP till en samlad bild av kommunikationsförmågan hos personer med kognitiva och språkliga svårigheter.
För vem används Functional Communication Profile (FCP)?
Functional Communication Profile (FCP) används särskilt hos patienter med neurologiska skador, såsom stroke, traumatisk hjärnskada och demenssjukdomar, där kommunikationsförmågan är påverkad i varierande grad. Instrumentet används främst i kliniska sammanhang för att systematiskt bedöma en individs funktionella kommunikationsförmåga i vardagliga situationer, vilket underlättar utformning av individuella behandlings- och rehabiliteringsplaner. FCP är även värdefullt vid monitorering av kommunikativa framsteg och identifiering av specifika kommunikationssvårigheter hos patienter med komplexa språksvårigheter eller kognitiva nedsättningar.
Så genomförs Functional Communication Profile (FCP) steg för steg
Namnet används för två instrument. Den ursprungliga FCP (Sarno, 1969) är avsedd för vuxna med afasi och omfattar 45 kommunikativa beteenden inom fem områden: rörelse, tal, förståelse, läsning och övrigt (till exempel skrivning och räkning). Varje beteende skattas utifrån observation i vardagliga situationer jämfört med personens förmåga före insjuknandet.
Den reviderade versionen FCP-R (Kleiman, 2003) är avsedd för barn och vuxna med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, till exempel autism eller intellektuell funktionsnedsättning, och bedömer bland annat sensorik och motorik, uppmärksamhet, språkförståelse, uttrycksförmåga, pragmatik, tal, röst och alternativ kommunikation. Bedömningen bygger på observation och information från personer som känner individen.
Poängsättning och tolkning av Functional Communication Profile (FCP)
I den ursprungliga FCP räknas resultaten om till procent av den förväntade normala förmågan, både totalt och för varje område. I FCP-R beskrivs förmågan inom varje område som en profil från normal till svårt nedsatt. Det finns inga egentliga normvärden; resultaten används för att beskriva styrkor och svårigheter.
Profilen ger underlag för att välja mål för behandling, till exempel alternativ och kompletterande kommunikation, och för att följa förändring över tid.
Dokument om FCP
Här hittar du dokument om Functional Communication Profile (FCP): material på engelska och länkar till fler källor (Göteborgs universitet). Kontrollera villkoren hos rättighetsinnehavaren innan du använder instrumentet i verksamheten.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- Download file: functional_communication_profile.doc (marybaumann-spooner.weebly.com)
- Functional Communication Profile (book) – Google (wclc2017.iaslc.org)
- Functional Communication Profile-Revised (pdfs.semanticscholar.org)
Relaterade skalor och frågeformulär
De kliniska skalor som är mest jämförbara med Functional Communication Profile (FCP) inkluderar Communicative Effectiveness Index (CETI), ASHA Functional Assessment of Communication Skills for Adults (ASHA FACS) . CETI används ofta vid utvärdering efter stroke och är enkel att administrera, men kan brista i detaljnivå. ASHA FACS ger en bredare bild av kommunikationsförmågan inklusive social interaktion, vilket är en fördel för patienter med neurologiska skador, men kräver längre tid för genomförande. Dessa verktyg kompletterar FCP genom att erbjuda olika perspektiv på kommunikationsförmåga, och valet bör baseras på den kliniska kontexten och patientens specifika behov.
