I denna artikel går vi igenom Coping Strategies Inventory (CSI): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Coping Strategies Inventory (CSI)?
Coping Strategies Inventory (CSI) är ett psykometriskt verktyg som utvärderar individers specifika hanteringsstrategier i stressfyllda situationer. Inventeringen kartlägger hur personer anpassar sig till påfrestningar genom att mäta både problemlösningsorienterade och emotionellt inriktade strategier. Syftet med CSI är att identifiera mönster i copingbeteenden för att möjliggöra en djupare förståelse av psykisk hälsa och anpassning vid olika psykiatriska tillstånd eller kroniska sjukdomar. Instrumentet används ofta i kliniska och forskningsmässiga sammanhang för att bedöma effektiviteten i individers stresshantering och för att vägleda interventioner utifrån deras copingprofil.
För vem används Coping Strategies Inventory (CSI)?
Coping Strategies Inventory (CSI) används hos patienter som upplever psykisk stress, inklusive individer med depression, ångeststörningar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Inventeringen används främst i kliniska sammanhang där bedömning av copingmekanismer är central för att förstå patientens adaptiva respektive maladaptiva strategier vid hantering av psykosociala påfrestningar. CSI är särskilt användbart inom psykiatrisk vård, rehabilitering efter trauma samt vid kroniska sjukdomstillstånd där stresshantering påverkar sjukdomsförloppet och behandlingseffektiviteten.
Så genomförs Coping Strategies Inventory (CSI) steg för steg
Coping Strategies Inventory (CSI) består av 72 påståenden som utvärderar individens vanliga sätt att hantera stress och belastning. Frågorna är indelade i åtta primära skalor, till exempel problemlösning, kognitiv omstrukturering, att uttrycka känslor, socialt stöd, problemundvikande, önsketänkande, självkritik och social isolering, som grupperas i engagerade och undvikande strategier, vilka är centrala för bedömningar vid exempelvis depression och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Respondenten ombeds att ange i vilken utsträckning han eller hon använder varje strategi i en nyligen upplevd stressande situation, på en femgradig skala från 1 (”inte alls”) till 5 (”väldigt mycket”). Genom att summera poängen inom varje subskala kan klinikern identifiera specifika copingmönster och därmed anpassa behandlingsstrategier efter patientens behov.
Poängsättning och tolkning av Coping Strategies Inventory (CSI)
För varje skala räknas en poäng, där högre värden betyder att strategin används mer. Det finns inga kliniska gränsvärden; resultatet tolkas som en profil över vilka strategier personen använder, gärna jämfört med jämförelsegrupper i forskning.
En hög användning av undvikande strategier som önsketänkande, självkritik och social isolering har i studier samband med mer psykisk ohälsa, medan engagerade strategier som problemlösning och socialt stöd har samband med bättre anpassning. Profilen kan därför ge underlag för behandling, till exempel att träna problemlösning eller minska undvikande.
Dokument om CSI
Här hittar du dokument om Coping Strategies Inventory (CSI): material på engelska. Vi har inte hittat någon fritt tillgänglig svensk version att länka till; kontakta rättighetsinnehavaren för att få tillgång till en eventuell officiell svensk översättning. Kontrollera villkoren hos rättighetsinnehavaren innan du använder instrumentet i verksamheten.
Dokument på engelska
Källor och vidare läsning
- Coping Strategies Inventory (emdrtherapyvolusia.com)
- User Manual for Coping Strategies Inventory Short Form ( … (preprints.org)
- coping strategies inventory (csi) (jacksonheartstudy.org)
Relaterade skalor och frågeformulär
Andra instrument är Brief COPE, Ways of Coping Questionnaire (WCQ) och COPE Inventory. Brief COPE är uppskattad för sin korthet och enkla administration, men kan sakna djupet som CSI erbjuder vid komplexa stresshanteringsanalyser. WCQ ger detaljerad insikt i copingprocesser vid kronisk stress och psykiatriska tillstånd, men är mer tidskrävande att fullfölja. COPE Inventory tillhandahåller en bredare copingprofil med god reliabilitet, dock kan dess omfattning leda till respondenttrötthet vid längre utredningar. Valet av skala bör anpassas efter kliniskt syfte och patientgruppens specifika behov.
