I denna artikel går vi igenom Coping Self-Efficacy Scale (CSES): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Coping Self-Efficacy Scale (CSES)?
Coping Self-Efficacy Scale (CSES) utvärderar individens tilltro till sin egen förmåga att hantera stressfyllda eller utmanande situationer. Skalan mäter specifikt självförmåga inom tre huvudområden: att använda problemfokuserad coping, att stoppa obehagliga känslor och tankar och att få stöd från vänner och familj. Syftet med CSES är att kvantifiera hur väl en person bedömer sin kapacitet att använda copingstrategier, vilket är av central betydelse vid bedömning av psykisk hälsa och återhämtningsförmåga, exempelvis vid depression, ångest eller kronisk sjukdom. Resultaten kan bistå kliniker i att anpassa interventioner samt följa förändringar i patienters copingförmåga över tid.
För vem används Coping Self-Efficacy Scale (CSES)?
Coping Self-Efficacy Scale (CSES) används hos patienter som hanterar kroniska sjukdomar, psykiska störningar eller stressrelaterade tillstånd, såsom depression, ångest och smärtsyndrom. Instrumentet används främst inom kliniska sammanhang där bedömning av individens förmåga att effektivt hantera stressorer och anpassa sig till förändrade hälsotillstånd är central. CSES är särskilt användbart i psykiatriska miljöer, rehabiliteringsprogram och inom primärvården för att identifiera behov av stödinsatser samt utvärdera behandlingseffekter relaterade till copingstrategier och självförmåga.
Så genomförs Coping Self-Efficacy Scale (CSES) steg för steg
Coping Self-Efficacy Scale (CSES) består av 26 frågor, vilka är utformade för att mäta individens tilltro till egen förmåga att hantera stressiga situationer. Frågorna fokuserar på tre primära domäner: problemfokuserad coping (12 frågor), att stoppa obehagliga känslor och tankar (9 frågor) och att få stöd från vänner och familj (5 frågor). Svarsalternativen ges i ett Likert-format med skalsteg från 0 till 10, där 0 motsvarar ”inte alls säker” och 10 innebär ”mycket säker”. Det är viktigt att instruera patienten att besvara varje fråga baserat på deras uppfattade förmåga att klara av olika stressorer, för att säkerställa reliabilitet och validitet i skattningen, särskilt hos patienter med ångest eller depression. Poängsammanställning görs genom att summera respektive domän för att identifiera områden med potentiellt nedsatt copingförmåga.
Poängsättning och tolkning av Coping Self-Efficacy Scale (CSES)
Coping Self-Efficacy Scale (CSES) mäter individens tilltro till sin förmåga att hantera stressande situationer genom 26 påståenden som skattas på en 11-gradig skala (0–10). Resultaten summeras till en totalpoäng som kan variera mellan 0 och 260, där högre värden indikerar starkare copingförmåga. Det finns inga fasta gränsvärden; resultatet används framför allt för att jämföra de tre delskalorna och följa förändring, till exempel före och efter en stresshanteringsintervention.
I praktiken ger resultatet en kvantitativ grund för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera patienter med nedsatt förmåga att hantera kronisk smärta, ångest eller depression. En låg CSES-poäng kan indikera behov av riktade interventioner såsom kognitiv beteendeterapi eller stresshantering, medan hög poäng kan tyda på att patientens befintliga copingstrategier är effektiva. Det möjliggör därmed en individualiserad behandlingsplan med fokus på att stärka patientens egen förmåga att möta påfrestningar.
Dokument om CSES
Här hittar du dokument om Coping Self-Efficacy Scale (CSES): material på engelska och en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se. Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- Coping Self-Efficacy Scale – Center for AIDS Prevention Studies (prevention.ucsf.edu)
- Coping Self-Efficacy Scale (carepatron.com)
- Coping Self-Efficacy Scale (CSE) – SABI Database (sabi.unc.edu)
Relaterade skalor och frågeformulär
De mest likartade kliniska skalorna till Coping Self-Efficacy Scale (CSES) är bland annat Brief COPE och Ways of Coping Questionnaire. Brief COPE används ofta vid stressrelaterade tillstånd och är känt för sin flexibilitet och korta administrationstid, men den kan vara mindre djupgående jämfört med CSES. Ways of Coping Questionnaire erbjuder en detaljerad analys av copingstrategier vid exempelvis ångest och depression, men är mer tidskrävande.
