Yale Food Addiction Scale: genomförande och tolkning

I denna artikel går vi igenom Yale Food Addiction Scale: vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.

Vad mäter Yale Food Addiction Scale?

Yale Food Addiction Scale (YFAS) är ett självskattningsformulär som utvärderar symtom relaterade till matberoende genom att kartlägga beteendemönster som liknar de vid substansberoende. Instrumentet syftar till att identifiera individer som uppvisar ett patologiskt ätbeteende, vilket kan bidra till utveckling av fetma och andra metabola störningar. YFAS baseras på kriterier för beroendesyndrom och mäter frekvens och grad av kontrollförlust, sug, och fortsatt ätande trots negativa konsekvenser. Detta möjliggör en systematisk bedömning av tvångsmässigt ätande i både kliniska och forskningssammanhang.

För vem används Yale Food Addiction Scale?

Yale Food Addiction Scale används främst hos patienter med övervikt, fetma och relaterade ätstörningar där det finns misstanke om problematiskt ätbeteende som liknar beroende. Den används i kliniska sammanhang för att identifiera och kvantifiera matberoendeliknande symtom, särskilt vid hetsätningsstörning, bulimi och fetma. Instrumentet är även värdefullt inom forskning på neurobiologiska mekanismer bakom tvångsmässigt ätande och kan stödja utvärdering av interventioners effektivitet på dessa patientgrupper.

Så genomförs Yale Food Addiction Scale steg för steg

För att administrera Yale Food Addiction Scale (YFAS) ska utvärderaren presentera totalt 25 frågor som speglar sju beroendekriterier och ett kriterium för kliniskt betydande lidande eller funktionsnedsättning. Frågorna fokuserar på frekvensen och intensiteten av beteenden som liknar substansberoende, såsom kontrollförlust över ätandet och fortsatt ätande trots negativa konsekvenser. De flesta frågorna besvaras på en frekvensskala från ”aldrig” till ”fyra gånger i veckan eller oftare”, och några besvaras med ja eller nej. Efter insamling utvärderas resultaten enligt definierade tröskelvärden för att avgöra om kriterierna för matberoende är uppfyllda. Den nyare versionen YFAS 2.0 har 35 frågor och bygger på de elva kriterierna för substansbrukssyndrom i DSM-5.

Poängsättning och tolkning av Yale Food Addiction Scale

Resultaten från Yale Food Addiction Scale (YFAS) tolkas utifrån antalet symtom som uppfylls enligt skattningsskalan och en samtidig klinisk påverkan. Skalan består av sju symtomkriterier som relaterar till beroendelikt beteende i samband med matintag, samt ett kriterium för funktionsnedsättning. En individ klassificeras som att uppfylla kriterierna för matberoende om minst tre av de sju symtomen samt funktionsnedsättningskriteriet är uppfyllda. I YFAS 2.0 krävs minst två symtom och kliniskt betydande lidande, och svårighetsgraden anges som lätt (2–3 symtom), måttlig (4–5) eller svår (6 eller fler). Ett högre antal uppfyllda symtom indikerar mer uttalat matberoende. Matberoende är inte en officiell diagnos, så resultatet bör tolkas som ett mått på beroendeliknande ätbeteende. För den som gör bedömningen innebär detta att individens risk för associerade tillstånd såsom fetma, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa kan vara förhöjd, vilket understryker behovet av en integrerad behandling av både beteendet och de metabola följderna. Därmed bidrar YFAS-resultaten till att differentiera patienter som kräver specifika interventioner riktade mot beroendeframkallande matvanor jämfört med andra ätstörningar.

Dokument om Yale Food Addiction Scale

Här hittar du dokument om Yale Food Addiction Scale: material på engelska och en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se. Instrumentet är upphovsrättsskyddat: använd den officiella versionen och kontrollera villkoren hos rättighetsinnehavaren innan du använder det i verksamheten.

Källor och vidare läsning

Relaterade skalor och frågeformulär

Yale Food Addiction Scale (YFAS) är en väletablerad metod för att identifiera matberoende baserat på DSM-kriterier för substansberoende. Liknande formulär är Food Cravings Questionnaire (FCQ), Binge Eating Scale (BES) och Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q). FCQ fokuserar på intensiteten och frekvensen av matbegär och erbjuder en snabb skattning, men saknar specifik koppling till beroendekriterier. BES är särskilt användbar för att bedöma episoder av hetsätning och skiljer sig från YFAS genom att inte direkt mäta beroendebeteenden, vilket kan begränsa dess applicerbarhet vid matberoende. EDE-Q täcker bredare aspekter av ätstörningar och innefattar psykologiska komponenter, men är mer omfattande och tidskrävande att administrera.

Posted in Näringslära and tagged , .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *