I denna artikel går vi igenom Trail Making Test (TMT): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Trail Making Test (TMT)?
Trail Making Test (TMT) är ett neuropsykologiskt test som används för att utvärdera exekutiva funktioner, uppmärksamhet, arbetsminne samt visuell skanning och motorisk snabbhet. Testet består av två delar där patienten ombeds att koppla samman siffror och bokstäver i en specifik ordning, vilket möjliggör mätning av samband mellan psykomotorisk hastighet och kognitiv flexibilitet. TMT är särskilt relevant vid bedömning av hjärnskador, demens och neurologiska sjukdomstillstånd som påverkar frontoparietala områden. Jämfört med andra bedömningsverktyg som MMSE, MoCA och Strooptestet erbjuder Trail Making Test en detaljerad insikt i exekutiva förmågor och är ofta en del av ett bredare batteri av kognitiva tester för att få en rättvisande bild av patientens kognitiva status.
För vem används Trail Making Test?
Trail Making Test (TMT) används hos patienter där utredning av exekutiva funktioner, uppmärksamhet och kognitiv flexibilitet är central, exempelvis vid misstanke om demenssjukdomar, hjärnskador eller stroke. Testet är särskilt användbart i det kliniska sammanhanget för att differentiera typer av kognitiva störningar och för att följa kognitiv förändring över tid. TMT används ofta tillsammans med andra kognitiva screeninginstrument såsom MMSE och MoCA för att ge en mer komplett bild av patientens kognitiva förmågor. Vid tolkning av TMT-resultat är det viktigt att beakta patientens utbildningsnivå, ålder och motoriska förmåga för att säkerställa korrekt bedömning. Detta gör TMT till ett värdefullt kognitivt test i neuropsykologiska utredningar och rehabiliteringsplanering.
Så genomförs Trail Making Test steg för steg
TMT består av två delar. I del A ska testpersonen så snabbt som möjligt dra ett streck mellan 25 numrerade cirklar i stigande ordning (1–2–3 och så vidare). I del B ska hon eller han i stället växla mellan siffror och bokstäver (1–A–2–B–3–C och så vidare) fram till 13. Före varje del görs ett kort övningsexempel.
Testledaren tar tid med stoppur och påpekar fel direkt, så att testpersonen kan rätta dem; felen påverkar därmed tiden. Tiden i sekunder för respektive del och antalet fel registreras. Enligt många protokoll avbryts del A efter 150 sekunder och del B efter 300 sekunder.
Poängsättning och tolkning av Trail Making Test
Resultatet är tiden i sekunder för del A och del B, och det jämförs med normer för ålder och ofta utbildningsnivå. Del A speglar framför allt psykomotoriskt tempo och visuell sökning, medan del B dessutom kräver växling mellan två sekvenser och därmed exekutiv funktion.
Skillnaden B − A eller kvoten B/A används för att skilja nedsatt växlingsförmåga från ett allmänt långsamt tempo. Ett resultat som ligger mer än 1,5 standardavvikelser sämre än normen brukar betraktas som avvikande, men gränsen varierar mellan normmaterial. Långsamhet kan också bero på nedsatt syn, motorik eller ovana vid det latinska alfabetet, vilket måste beaktas vid tolkningen.
Dokument om TMT
Här hittar du dokument om Trail Making Test: material på engelska, en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se och länkar till fler källor (Svenskt Demenscentrum, 1177 för vårdpersonal). Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- Trail Making Test (TMT) Parts A & B (eatspeakthink.com)
- Trail Making Test (TMT) (center-tbi.eu)
- Trail-Making Test for Screening, Part A and B (safemobilityfl.com)
Relaterade skalor och frågeformulär
Trail Making Test (TMT) delar flera likheter med andra kognitiva tester, såsom Strooptestet, MoCA och MMSE. TMT fokuserar främst på exekutiva funktioner och mental flexibilitet, medan Strooptestet är särskilt användbart vid bedömning av selektiv uppmärksamhet och inhibitionskontroll, vilket är viktigt vid exempelvis ADHD och stroke. MoCA täcker ett bredare spektrum av kognitiva domäner och är känsligare än MMSE för tidiga stadier av demens, men är något mer tidskrävande. MMSE är enkelt att administrera och väl beprövat för kognitiv screening, men saknar detaljrikedom inom exekutiva funktioner. Valet av test beror på frågeställning och patientens tillstånd.
