I denna artikel går vi igenom Resilience Scale (RS) (Resiliensskalan): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Resilience Scale (RS) (Resiliensskalan)?
Resilience Scale (RS) är ett psykometriskt instrument som utvärderar en individs resiliens, det vill säga dess förmåga att hantera påfrestningar och återhämta sig från stressrelaterade tillstånd. Skalan utvecklades av Wagnild och Young 1993 och har två huvuddimensioner: personlig kompetens samt acceptans av sig själv och livet. Syftet med RS är att kvantifiera motståndskraft, vilket är centralt inom områden som psykisk hälsa, rehabilitering och förebyggande av stressrelaterade sjukdomar. Genom att identifiera nivåer av resiliens kan kliniker och forskare bedöma riskfaktorer för depression och ångest, samt kartlägga individens skyddsfaktorer mot psykologisk påfrestning.
För vem används Resilience Scale (RS)?
Resilience Scale (RS) används hos patienter och populationer som utsätts för psykologisk stress eller återhämtning efter trauma, inklusive individer med ångest, depression samt kroniska sjukdomar där psykologisk anpassning är avgörande. Skalan används främst i kliniska sammanhang för att bedöma resiliensnivåer och för att vägleda interventioner inom psykiatri, rehabilitering och psykosocialt stöd, särskilt vid återhämtning efter svåra livshändelser eller långvarig psykisk påfrestning.
Så genomförs Resilience Scale (RS) steg för steg
Resilience Scale (RS) består av 25 påståenden som mäter individens förmåga att hantera och återhämta sig från stress och motgångar. Frågorna är formulerade kring egenskaper som självtillit, meningsfullhet, sinnesro, uthållighet och förmågan att klara sig på egen hand. Respondenterna ombeds att ange sin grad av samstämmighet med varje påstående på en 7-gradig Likert-skala, där 1 betyder ”Instämmer inte alls” och 7 betyder ”Instämmer helt”. Poängen summeras till en totalpoäng, där högre värden indikerar större motståndskraft mot stressrelaterade tillstånd såsom depression och ångest. Administreringen är enkel och kan genomföras självständigt eller via intervju under kliniska bedömningar.
Poängsättning och tolkning av Resilience Scale (RS)
Resultaten från Resilience Scale (RS) tolkas genom att sammanställa den totala poängen från ett antal påståenden, vanligtvis 25 eller 14 beroende på version. Varje påstående bedöms på en Likert-skala från 1 till 7, där 7 indikerar högre grad av resiliens. Totalpoängen varierar således mellan 25 och 175 (för 25-punktsversionen). För 25-punktsversionen brukar 120 poäng eller lägre tolkas som låg, 121–145 som måttlig och över 145 som hög resiliens. Den kortare RS-14 ger 14–98 poäng.< 121), medium (121–145) och hög (>
Kliniskt innebär dessa resultat en möjlighet att identifiera individer med potentiellt minskad förmåga att hantera stress och psykosociala påfrestningar. En låg RS-poäng kan indikera behov av förebyggande eller riktade interventioner för att stärka patientens psykiska motståndskraft, vilket är relevant vid behandling av kroniska tillstånd såsom depression och ångestsyndrom. Resultaten bör dock alltid tolkas i samband med annan klinisk information för att säkerställa en helhetsbedömning av patientens resurser.
Dokument om RS
Här hittar du dokument om Resilience Scale (RS): material på engelska och länkar till fler källor (Lunds universitet). Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- The Resilience Scale™ (RS™) (hr.un.org)
- Measurement of Resilience Barbara Resnick, PHD,CRNP (duke-nus.edu.sg)
Relaterade skalor och frågeformulär
Resilience Scale (RS) är en väletablerad metod för att mäta individuell resiliens och dess koppling till psykisk hälsa. Andra instrument är Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC) och Brief Resilience Scale (BRS). CD-RISC är omfattande och fångar olika aspekter av resiliens, vilket gör den lämplig vid utvärdering av posttraumatiskt stressyndrom och kroniska stressrelaterade tillstånd, men kan vara tidskrävande. BRS fokuserar på den direkta förmågan att återhämta sig från stress, vilket ger snabb administration men mindre detaljrikedom. Andra nämnda verktyg inkluderar Brief Resilience Coping Scale (BRCS), som är enkel att använda och särskilt anpassad för populationsstudier, men kan sakna djup i kliniska kontexter.
