I denna artikel går vi igenom Physical Activity Readiness Questionnaire (PAR-Q): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Physical Activity Readiness Questionnaire (PAR-Q)?
Physical Activity Readiness Questionnaire, eller PAR-Q, används för att utvärdera individens medicinska status och identifiera potentiella hjärt-kärlsjukdomar, lungproblem och andra hälsotillstånd som kan påverka säkerheten vid fysisk aktivitet. Enkäten syftar till att bedöma risken för komplikationer genom att samla in information om tidigare sjukdomshistoria, symtom och eventuella begränsningar. Genom att fastställa dessa faktorer kan den användas för att avgöra om en person är lämplig för fysisk träning eller om ytterligare medicinsk utredning krävs innan aktivitetsnivån höjs.
För vem används Physical Activity Readiness Questionnaire?
Physical Activity Readiness Questionnaire (PAR-Q) används hos personer mellan 15 och 69 år som avser att börja träna eller öka sin fysiska aktivitet. Verktyget används för att identifiera potentiella kardiovaskulära, respiratoriska eller metabola tillstånd som kan föranleda ytterligare medicinsk utvärdering innan fysisk ansträngning påbörjas. I kliniska sammanhang är PAR-Q mest användbart inom primärvård, rehabilitering och förebyggande medicin, där det bidrar till att säkerställa patientens säkerhet genom tidig riskbedömning innan fysisk aktivitet rekommenderas eller initieras.
Så genomförs Physical Activity Readiness Questionnaire steg för steg
Physical Activity Readiness Questionnaire (PAR-Q) består i sin klassiska version av 7 standardiserade frågor som syftar till att identifiera potentiella riskfaktorer innan påbörjad fysisk aktivitet. Frågorna gäller hjärtsjukdom, bröstsmärta vid ansträngning eller i vila, yrsel och medvetandeförlust, skelett- och ledproblem som kan förvärras av aktivitet, blodtrycks- eller hjärtmedicinering samt andra skäl att inte vara fysiskt aktiv. Den nyare versionen PAR-Q+ har sju allmänna frågor och följdfrågor för den som svarar ja. Svaren är binära med alternativet ja eller nej, där ett ”ja” indikerar behovet av ytterligare medicinsk utvärdering innan träning kan rekommenderas. Genom att systematiskt besvara denna enkät kan man på ett snabbt och effektivt sätt bedöma en individs beredskap för fysisk aktivitet, vilket hjälper till att minimera risken för komplikationer under träning.
Poängsättning och tolkning av Physical Activity Readiness Questionnaire
Resultaten från Physical Activity Readiness Questionnaire (PAR-Q) tolkas utifrån patientens svar på en serie frågor avsedda att identifiera potentiella risker kopplade till fysisk aktivitet. Varje ja-svar indikerar en möjlig kontraindikation för ökad fysisk belastning och kan kräva ytterligare medicinsk bedömning innan rekommendationer om träning ges. Referensvärdena för PAR-Q bygger på det totala antalet ja-svar där 0 indikerar låg risk och ≥1 kan signalera behov av vidare utredning.
För den som gör bedömningen innebär ett positivt PAR-Q-resultat att patienten bör genomgå en mer omfattande medicinsk utvärdering, exempelvis en klinisk undersökning eller ett arbetsprov, innan träningsprogram påbörjas. Detta säkerställer att eventuella riskfaktorer inte förvärras och att rekommendationerna kan anpassas efter individens hälsotillstånd.
Dokument om PAR-Q
Här hittar du dokument om Physical Activity Readiness Questionnaire: material på engelska och en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se. Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- Physical Activity Readiness Questionnaire (PAR-Q) and You (acgov.org)
- 2020 PAR-Q+ – The Physical Activity Readiness … (nasm.org)
- Physical-Activity-Readiness-Questionnaire.pdf (necc.mass.edu)
Relaterade skalor och frågeformulär
Flera kliniska skalor och frågeformulär är jämförbara med Physical Activity Readiness Questionnaire (PAR-Q) vad gäller bedömning av fysisk aktivitetsberedskap. Exempelvis är American College of Sports Medicine’s Preparticipation Screening Questionnaire och Physical Activity Readiness Medical Examination Questionnaire välkända verktyg som, liksom PAR-Q, används för att identifiera riskfaktorer innan fysisk aktivitet initieras. Fördelen med dessa dokument är deras enkla struktur och snabbhet i administration, vilket möjliggör effektiv screening i primärvården och idrottsmedicin. En nackdel är dock att de inte alltid fångar komplexa medicinska tillstånd såsom hjärt-kärlsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar i detalj, vilket kan kräva kompletterande tester.
