I denna artikel går vi igenom Perceived Stress Scale (PSS) (PSS-10): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Perceived Stress Scale (PSS) (PSS-10)?
Perceived Stress Scale (PSS) mäter i vilken grad en person upplever sin livssituation som oförutsägbar, okontrollerbar och överbelastande. Skalan utvecklades av Cohen och medarbetare (1983) och finns i versioner med 14, 10 och 4 frågor; PSS-10 är den mest använda och finns på svenska. PSS används för att kartlägga upplevd stress och för att följa förändring, till exempel under en stresshanteringsinsats.
För vem används Perceived Stress Scale (PSS)?
Perceived Stress Scale (PSS) används hos patienter och populationer där bedömning av subjektiv stressnivå är central, inklusive individer med kronisk smärta, psykiatriska tillstånd såsom depression och ångest, samt vid kardiovaskulära sjukdomar där stressnivå påverkar prognosen. Skalan är särskilt användbar i kliniska sammanhang som primärvård, psykiatri och rehabilitering, där den kan vägleda behandlingsplanering och utvärdering av stressrelaterade interventioners effektivitet. PSS erbjuder en enkel men valid metod för att kvantifiera upplevd stress över korta tidsperioder, vilket underlättar monitorering av förändringar i patientens tillstånd och riskbedömning för stressrelaterade komplikationer.
Så genomförs Perceived Stress Scale (PSS) steg för steg
PSS-10 består av 10 frågor om tankar och känslor under den senaste månaden. Varje fråga besvaras på en femgradig skala: 0 = aldrig, 1 = nästan aldrig, 2 = ibland, 3 = ganska ofta och 4 = mycket ofta. Fyra frågor är positivt formulerade (fråga 4, 5, 7 och 8) och poängsätts omvänt (0 = 4, 1 = 3 och så vidare) innan alla poäng summeras. Formuläret tar några minuter att fylla i.
Poängsättning och tolkning av Perceived Stress Scale (PSS)
Totalpoängen för PSS-10 är 0–40 och högre poäng betyder högre upplevd stress. Skalans upphovsperson har inte fastställt några diagnostiska gränsvärden; resultatet bör i första hand jämföras med normvärden för en relevant grupp och med personens egna tidigare värden. En indelning som ofta används i praktiken är 0–13 låg, 14–26 måttlig och 27–40 hög upplevd stress, men den är inte validerad som kliniskt gränsvärde. PSS mäter upplevd stress och inte stressrelaterad sjukdom, så höga poäng bör följas av en klinisk bedömning, till exempel av sömn, nedstämdhet och utmattningssymtom.
Dokument om PSS
Här hittar du dokument om Perceived Stress Scale (PSS): material på engelska, en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se och länkar till fler källor (Västra Götalandsregionen, Carnegie Mellon University). Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- Perceived Stress Scale (das.nh.gov)
- PERCEIVED STRESS SCALE (mindgarden.com)
Relaterade skalor och frågeformulär
Perceived Stress Scale (PSS) är ett välanvänt instrument för att mäta subjektiv upplevd stress, men liknande kliniska skalor inkluderar State-Trait Anxiety Inventory (STAI), Depression Anxiety Stress Scales (DASS) och General Health Questionnaire (GHQ). STAI fokuserar på både tillfällig och långvarig ångest, vilket ger en differentiering mellan tillstånd och personlighetsdrag, men är mindre specifik för stress i allmänhet. DASS mäter samtidigt depression, ångest och stress, vilket är fördelaktigt vid komorbiditet, men kan vara mer tidskrävande att administrera. GHQ används främst för att screena psykisk ohälsa i allmänhet och är känslig för förändringar över tid, dock utan att direkt mäta stress.
