Mood Disorder Questionnaire (MDQ): genomförande och tolkning

I denna artikel går vi igenom Mood Disorder Questionnaire (MDQ): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.

Vad mäter Mood Disorder Questionnaire (MDQ)?

Mood Disorder Questionnaire (MDQ) är ett självskattningsformulär som används för att identifiera tecken på stämningsstörningar, framför allt bipolär sjukdom. Instrumentet utvärderar förekomsten av hypomana och maniska symtom under patientens livstid, vilket möjliggör en tidig screening för möjliga bipolära inslag i samband med utredning av depressiva tillstånd. Syftet med MDQ är att fungera som ett komplement vid klinisk bedömning för att differentiera depression med bipolära drag från unipolär depression, vilket är viktigt för att styra lämplig behandlingsstrategi.

För vem används Mood Disorder Questionnaire?

Mood Disorder Questionnaire (MDQ) används för screening av patienter där misstanke föreligger om bipolär sjukdom eller stämningsstörningar. Det är särskilt användbart i primärvården och psykiatriska öppenvårdsmottagningar för att snabbt identifiera individer som kan behöva mer omfattande diagnostisk utredning. MDQ används ofta som ett komplement till andra självskattningsformulär såsom PHQ-9 och GAD-7 vid bedömning av samsjuklighet med depression och ångest, vilket underlättar en samlad bedömning av psykisk ohälsa. Instrumentets validitet gör det lämpligt för både vuxna och ungdomar, där snabb screening kan styra vidare vårdnivå och behandlingsstrategi, särskilt i kliniska miljöer med hög patientvolym och begränsade resurser för fullständig diagnostik. MDQ bör ses som ett första steg i diagnostiken och kompletteras med en klinisk intervju.

Så genomförs Mood Disorder Questionnaire steg för steg

Mood Disorder Questionnaire (MDQ) består av 13 punkter som syftar till att identifiera tecken på bipolär sjukdom. Frågorna rör symtomens närvaro och varaktighet, inklusive humörsvängningar, ökad energi och risktagande beteende. Frågorna besvaras med ja eller nej och följs av två frågor: om flera av symtomen har förekommit under samma period och hur stora problem de har orsakat.

Poängsättning och tolkning av Mood Disorder Questionnaire

Mood Disorder Questionnaire (MDQ) är ett självskattningsformulär avsett att identifiera symtom förenliga med bipolär sjukdom. Resultaten tolkas genom att addera antalet positiva svar, och screeningen räknas som positiv om minst 7 av de 13 symtomfrågorna besvaras med ja, om flera symtom har förekommit under samma period och om de har orsakat måttliga eller allvarliga problem. Ett positivt resultat indikerar en hög sannolikhet för förekomst av maniska eller hypomana episoder och bör följas upp med en klinisk bedömning. I praktiken ger ett positivt MDQ-resultat vårdpersonal vägledning om behovet av vidare diagnostik och differentiering mot annan psykisk ohälsa. Eftersom MDQ är ett självskattningsformulär, bör resultatet alltid korreleras med klinisk anamnes och undersökning för att säkerställa korrekt diagnostik och behandlingsplanering.

Dokument om MDQ

Här hittar du dokument om Mood Disorder Questionnaire: material på engelska, en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se och länkar till fler källor (Uppdrag Psykisk Hälsa, Region Uppsala). Instrumentet är upphovsrättsskyddat: använd den officiella versionen och kontrollera villkoren hos rättighetsinnehavaren innan du använder det i verksamheten.

Källor och vidare läsning

Relaterade skalor och frågeformulär

Andra screeninginstrument för bipolär sjukdom är Hypomania Checklist (HCL-32), som har 32 frågor och anses känsligare för hypomani och därmed för bipolär sjukdom typ II, och Bipolar Spectrum Diagnostic Scale (BSDS). För att följa symtomens svårighetsgrad används klinikerskattade skalor som Young Mania Rating Scale (YMRS) för mani och MADRS för depression. Screeningformulär som MDQ och HCL-32 kan ge falskt positiva svar, till exempel vid emotionell instabilitet eller ADHD, och ersätter aldrig en diagnostisk intervju.

Posted in Psykologi and tagged .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *