Karnofsky Performance Status (KPS) (Karnofskys funktionsskala) Fullständig förklaring + PDF

I denna artikel går vi igenom Karnofsky Performance Status (KPS) (Karnofskys funktionsskala): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.

Vad mäter Karnofsky Performance Status (KPS) (Karnofskys funktionsskala)?

Karnofsky Performance Status (KPS) är en skala för att beskriva en patients funktionsförmåga, framför allt vid cancer. Skalan publicerades av Karnofsky och Burchenal 1949 och graderar förmågan att arbeta, sköta sig själv och klara vardagen utan hjälp från 100 (normal, inga besvär) till 0 (död) i steg om 10.

Den används för att bedöma prognos, välja behandling och avgöra om en patient kan delta i en klinisk studie.

För vem används Karnofsky Performance Status (KPS)?

KPS används hos patienter med cancer, särskilt inom onkologi, neuroonkologi och palliativ vård, för att bedöma om patienten tål till exempel cytostatika eller strålbehandling och för att följa förändringar i allmäntillståndet. Skalan används också inom andra områden, till exempel inför stamcellstransplantation.

Så genomförs Karnofsky Performance Status (KPS) steg för steg

Karnofsky Performance Status (KPS) bedöms genom att klinikern tilldelar patienten ett värde mellan 0 och 100 i steg om 10, där 100 representerar fullständig funktion och 0 motsvarar död. Bedömningen görs av läkare eller sjuksköterska utifrån patientens aktivitet, arbetsförmåga och behov av hjälp och vård, och varje nivå har en kort beskrivning.

Poängsättning och tolkning av Karnofsky Performance Status (KPS)

Högre poäng betyder bättre funktion. 80–100 innebär att patienten klarar normal aktivitet och arbete utan särskild vård, 50–70 att patienten inte kan arbeta men kan bo hemma och sköta de flesta personliga behov med varierande hjälp, och 0–40 att patienten inte kan sköta sig själv och behöver institutions- eller sjukhusvård.

KPS är en stark prognostisk faktor vid många cancersjukdomar. Ofta krävs till exempel KPS 70 eller mer för att delta i kliniska studier, och skalan kan ungefärligt översättas till ECOG/WHO performance status.

Dokument om KPS

Här hittar du dokument om Karnofsky Performance Status (KPS): material på engelska, en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se och länkar till fler källor (Onkologi i Sverige). Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.

Källor och vidare läsning

Relaterade skalor och frågeformulär

Liknande kliniska skalor inkluderar Eastern Cooperative Oncology Group (ECOG) Performance Status och World Health Organization (WHO) Performance Status, vilka båda är enkla och snabbt administrerade, men mindre detaljerade än KPS. ECOG är ofta föredragen i onkologiska studier tack vare dess förmåga att snabbt kategorisera funktionsnivå, medan WHO-skalan har bred acceptans men begränsad grad av differentiering. En betydande fördel med KPS är dess gradvisa indelning som möjliggör nyanserad bedömning, medan en nackdel är dess subjektiva natur och krav på erfaren bedömare för att säkerställa reproducerbarhet.

Posted in Allmänmedicin, Onkologi and tagged .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *