I denna artikel går vi igenom Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI)?
Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI) utvärderar den orala hälsans påverkan på äldre individers livskvalitet genom att fokusera på funktionella aspekter, smärta och psykosociala faktorer. Instrumentet mäter förekomsten av munhälsoproblem såsom tandförlust, xerostomi och oral dyskomfort, vilka kan påverka tal, ätande och social interaktion. Syftet med GOHAI är att identifiera behov av behandling och övervaka effekten av interventioner med avseende på oral funktion och välbefinnande hos äldre populationer.
För vem används Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI)?
Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI) används särskilt hos äldre patienter, ofta över 65 år, med fokus på att utvärdera deras orala funktioner, smärta och sociala konsekvenser av oral hälsa. Instrumentet är värdefullt i kliniska sammanhang där det finns behov av att bedöma munhälsan vid kroniska sjukdomar eller i samband med multisjuklighet. GOHAI används ofta inom geriatrisk vård, tandvård och rehabilitering för att identifiera patienter med försämrad munhälsorelaterad livskvalitet och för att planera skräddarsydda behandlingsinterventioner.
Så genomförs Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI) steg för steg
Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI) består av 12 frågor som är utformade för att bedöma orala hälsorelaterade problem hos äldre individer. Frågorna täcker tre huvudsakliga domäner: funktionellt (förmåga att äta och tala), psykosocialt (oro och självuppfattning) samt smärta eller obehag i munnen. Svaren ges oftast på en femgradig skala från ”alltid” till ”aldrig”, och frågorna gäller de senaste tre månaderna, vilket möjliggör kvantitativ bedömning av patientens självrapporterade oral hälsa. Bedömningen kan identifiera påverkan av kroniska tillstånd som parodontal sjukdom och xerostomi på individens livskvalitet. Resultatet sammanställs till en totalpoäng där lägre värden indikerar försämrad oral hälsa, vilket hjälper till att styra klinisk intervention och uppföljning.
Poängsättning och tolkning av Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI)
Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI) är ett instrument som används för att mäta oral hälsa och dess påverkan på äldre individers livskvalitet. Resultaten tolkas utifrån en sammanlagd poängsumma, där högre värden indikerar bättre oral hälsa. Totalpoängen beräknas genom summan av poäng från 12 frågor, vardera besvarade på en skala från 1 till 5.
Referensvärden för GOHAI är ofta indelade i tre grupper: låg (12–50), medium (51–56) och hög (57–60) oral hälsa. En låg totalpoäng kan tyda på närvaro av problem såsom xerostomi, parodontala sjukdomar eller funktionsnedsättningar som påverkar tal, tuggning och smärta. I praktiken innebär detta för hälso- och sjukvårdspersonal att patienter med låga GOHAI-poäng kräver en mer noggrann klinisk bedömning och eventuellt interprofessionell behandling för att förebygga komplikationer och förbättra livskvaliteten. Det möjliggör även att följa upp effekten av interventioner över tid genom upprepade mätningar.
Dokument om GOHAI
Här hittar du dokument om Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI): material på engelska. Någon svensk sammanställning finns ännu inte för det här instrumentet. Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.
Dokument på engelska
Källor och vidare läsning
- Development of the Geriatric Oral Health – Assessment Index (dental.ufl.edu)
- The Sensitivity of the Geriatric Oral Health Assessment Index to (dental.ufl.edu)
- Validation of the Geriatric Oral Health Assessment Index in … (onlinelibrary.wiley.com)
Relaterade skalor och frågeformulär
Geriatric Oral Health Assessment Index (GOHAI) är ett validerat instrument för att bedöma oral hälsa och dess påverkan på livskvalitet hos äldre. OHIP erbjuder en bredare bedömning av oral funktion och psykosocial påverkan, men kan vara mer tidskrävande än GOHAI. DIDL fokuserar på patientens subjektiva upplevelser av oral hälsa och dess inverkan på vardagen, medan OIDP mäter effekten av oral hälsa på specifika dagliga aktiviteter. Fördelarna med dessa är hög reliabilitet och validitet, men nackdelar är ofta relaterade till respondenttrötthet och kulturella anpassningar. Valet av skala bör därför anpassas efter syftet, populationens egenskaper och den kliniska kontexten.
