Emotion Regulation Questionnaire (ERQ) Fullständig förklaring + PDF

I denna artikel går vi igenom Emotion Regulation Questionnaire (ERQ): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.

Vad mäter Emotion Regulation Questionnaire (ERQ)?

Emotion Regulation Questionnaire (ERQ) är ett självrapporteringsinstrument som används för att utvärdera individens strategier för känslohantering, närmare bestämt kognitiv omvärdering och undertryckande av känslouttryck. Syftet med formuläret är att mäta graden av användning av dessa två centrala strategier för känsloreglering, vilka är kopplade till psykologisk anpassning och olika psykiska tillstånd såsom depression och ångest. Verktyget används ofta i kliniska och forskningssammanhang för att undersöka hur individer reglerar sina känslor i vardagliga och stressande situationer samt för att identifiera mönster som kan påverka psykisk hälsa och främja riktade interventioner.

För vem används Emotion Regulation Questionnaire?

Emotion Regulation Questionnaire (ERQ) används hos patienter som uppvisar svårigheter med emotionell reglering, särskilt inom populationer med affektiva störningar såsom depression och ångestsyndrom. Instrumentet är även relevant för individer med personlighetsstörningar eller neuropsykiatriska tillstånd där maladaptiva regleringsstrategier påverkar funktionsnivå och behandlingsresultat. ERQ används främst i kliniska sammanhang för att kartlägga patientens typ av emotionell reglering, vilket underlättar individualiserad psykoterapeutisk intervention och utvärdering av behandlingsförlopp.

Så genomförs Emotion Regulation Questionnaire steg för steg

Emotion Regulation Questionnaire (ERQ) består av 10 påståenden som mäter två huvudsakliga strategier för känslohantering: kognitiv omvärdering (sex påståenden) och undertryckande av känslouttryck (fyra påståenden). Varje fråga bedöms på en sjugradig skala från 1 (instämmer inte alls) till 7 (instämmer helt). Frågorna är utformade för att identifiera individens förmåga att reglera känslor i både vardagliga situationer och under stress, vilket är centralt vid utredning av psykiska tillstånd som depression och ångestsyndrom. Formuläret tar några minuter att fylla i och används både kliniskt och i forskning.

Poängsättning och tolkning av Emotion Regulation Questionnaire

Poängen redovisas som medelvärde (1–7) för de två delskalorna: kognitiv omvärdering (sex frågor) och undertryckande av känslouttryck (fyra frågor). Högre värde betyder att strategin används oftare. Det finns inga kliniska gränsvärden; resultaten jämförs med normdata för relevanta grupper och med personens egna tidigare värden. I forskning har mer omvärdering samband med bättre psykiskt välbefinnande, medan mer undertryckande har samband med sämre, men skalan beskriver strategier och inte förmåga eller diagnos.

Dokument om ERQ

Här hittar du dokument om Emotion Regulation Questionnaire: material på engelska och en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se. Instrumentet får användas fritt i klinisk verksamhet, men ange alltid originalkällan.

Källor och vidare läsning

Relaterade skalor och frågeformulär

Emotion Regulation Questionnaire (ERQ) är en välanvänd självrapporteringsskala som fokuserar på två huvudstrategier för emotionell reglering: kognitiv omvärdering och undertryckande av känslouttryck. Andra kliniska verktyg med liknande syfte inkluderar Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS), Cognitive Emotion Regulation Questionnaire (CERQ) och Acceptance and Action Questionnaire-II (AAQ-II). DERS är särskilt detaljerad och fångar breda problem med emotionell reglering, vilket gör den användbar vid studier av emotionellt instabilt personlighetssyndrom (borderline) och posttraumatiskt stressyndrom, men den kan upplevas som tidskrävande. CERQ fokuserar på specifika kognitiva copingstrategier, vilket är en fördel vid forskning kring depression och ångest, men erbjuder mindre insyn i icke-kognitiva aspekter. AAQ-II mäter psykologisk flexibilitet genom acceptans, vilket gör den relevant för transdiagnostiska behandlingar, men mäter inte känsloreglering specifikt.

Posted in Psykologi and tagged , .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *