I denna artikel går vi igenom Brief Symptom Inventory (BSI): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Brief Symptom Inventory (BSI)?
Brief Symptom Inventory (BSI) är ett självrapporteringsinstrument som utvärderar psykiska symtom och psykisk belastning hos individer. Det omfattar flera dimensioner såsom depression, ångest, fientlighet, somatisering och fobisk ångest, vilka grupperas för att ge en övergripande bild av den psykologiska symtombelastningen. Syftet med BSI är att möjliggöra en snabb och tillförlitlig bedömning av symtomintensitet för att stödja diagnostik, behandlingsplanering och uppföljning inom klinisk praxis samt forskningssammanhang. Instrumentet bidrar även till att identifiera förändringar i symtom över tid och är därför användbart vid utvärdering av behandlingseffekter.
För vem används Brief Symptom Inventory (BSI)?
Brief Symptom Inventory (BSI) används hos patienter inom psykiatrisk och psykologisk utredning, särskilt vid screening och uppföljning av ångest, depression och andra psykiska symtom. Instrumentet används primärt i kliniska sammanhang där snabb och tillförlitlig symtombedömning är nödvändig, exempelvis i öppenvård, primärvård och vid rehabilitering. BSI är särskilt nyttigt för att få en översikt över patientens aktuella psykiska belastning och att utvärdera behandlingseffekter över tid inom populationsgrupper med varierande psykisk ohälsa.
Så genomförs Brief Symptom Inventory (BSI) steg för steg
Brief Symptom Inventory (BSI) består av 53 punkter som utvärderar olika psykiska symtom över de senaste sju dagarna. Frågorna är formulerade för att mäta dimensioner såsom depression, ångest, fientlighet och kroppsliga symtom. Respondenten graderar varje symtom på en femgradig skala från 0 (”inte alls”) till 4 (”mycket”), vilket möjliggör en kvantitativ bedömning av symtomens intensitet. Formuläret fylls i av personen själv och tar vanligtvis 8–10 minuter. Därefter summeras poängen för att erhålla såväl totalpoäng som subskalaresultat, vilka kan användas för att identifiera grad av psykisk påfrestning och behov av vidare utredning inom områden som generaliserad ångest och posttraumatiskt stressyndrom.
Poängsättning och tolkning av Brief Symptom Inventory (BSI)
Brief Symptom Inventory (BSI) används för att kvantifiera psykopatologiska symtom och ge en snabb bedömning av psykiskt lidande över nio symtomdimensioner såsom depression, ångest och somatisering. Resultaten tolkas genom att jämföra individens poäng med etablerade referensvärden eller normdata som vanligen är ålders- och könsanpassade.
Enligt manualen räknas personen som ett möjligt ”fall” om T-poängen för det globala indexet (GSI) är 63 eller högre eller om minst två symtomdimensioner har T-poäng på 63 eller högre, vilket kan motivera vidare utredning. I praktiken innebär ett förhöjt GSI eller förhöjda delpoäng att patienten sannolikt upplever påtaglig psykologisk stress eller symtom på exempelvis ångeststörningar eller posttraumatiskt stressyndrom, vilket kan kräva riktade behandlingsinsatser eller remiss till specialistvård.
Dokument om BSI
Här hittar du dokument om Brief Symptom Inventory (BSI): material på engelska och länkar till fler källor (Socialstyrelsen). Instrumentet är kommersiellt, och formulär och manualer köps från förlaget; materialet här ersätter inte originalet.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- Brief Symptom Inventory (BSI) (hazards.colorado.edu)
- Brief Symptom Inventory (BSI) – 12-17-2010 (statisticssolutions.com)
- Brief Symptom Inventory (BSI®) (maps.org)
Relaterade skalor och frågeformulär
Brief Symptom Inventory (BSI) liknar i sin utformning och användningsområde flera andra kliniska instrument såsom Symptom Checklist-90-Revised (SCL-90-R), Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) och Generalized Anxiety Disorder 7 (GAD-7). SCL-90-R täcker ett bredare spektrum av psykiatriska symtom, vilket ger en mer omfattande bedömning men med ökande tidsåtgång för patienten. PHQ-9 är fokuserad på depression och möjliggör snabb screening och symtomövervakning, men är mindre heltäckande jämfört med BSI. GAD-7 riktar sig specifikt mot generaliserat ångestsyndrom och har hög sensitivitet, dock utan att fånga andra samsjukligheter. Dessa instrument kompletterar BSI beroende på det kliniska syftet, och deras användning bör anpassas utifrån önskad diagnostisk bredd och tidsram.
