I denna artikel går vi igenom Addiction Severity Index (ASI): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Addiction Severity Index (ASI)?
Addiction Severity Index (ASI) är ett strukturerat intervjuformulär som utvärderar graden av funktionsnedsättning inom flera viktiga livsområden relaterade till missbruk och beroendesjukdomar. Instrumentet bedömer bland annat den aktuella problematiken inom områdena alkohol- och drogbruk, medicinska tillstånd, psykiskt hälsotillstånd, sociala relationer, arbetsliv samt rättsliga problem. Syftet är att erhålla en omfattande och detaljerad bild av individens situation för att kunna planera och följa upp behandling och rehabilitering på ett evidensbaserat sätt. ASI möjliggör även kvantitativa jämförelser över tid samt mellan olika patienter, vilket är av vikt i både kliniska sammanhang och forskning kring beroendeproblem.
För vem används Addiction Severity Index (ASI)?
Addiction Severity Index (ASI) används hos patienter med substansbrukssyndrom och relaterade addiktiva störningar. Verktyget används främst inom såväl initial bedömning som uppföljning i kliniska sammanhang som beroendevård, psykiatriska enheter och missbruksvårdsprogram. ASI mäter problemets omfattning inom flera livsområden, inklusive fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala förhållanden och kriminalitet, vilket möjliggör en omfattande bedömning av patientens addiktionsrelaterade svårigheter. Dess tillämpning är särskilt användbar vid planering av individuellt anpassad behandling och vid utvärdering av behandlingsresultat hos patienter med komplexa behov kopplade till beroende.
Så genomförs Addiction Severity Index (ASI) steg för steg
Addiction Severity Index (ASI) består, beroende på version, av omkring 150–200 frågor fördelade över sju områden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol, narkotika, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Frågorna är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och innehåller huvudsakligen stängda svarsalternativ såsom ja/nej, frekvensskalor och numeriska bedömningar. Respondenten anger bland annat aktuellt och historiskt bruk av substanser kopplat till missbruk och beroende, samt hur mycket hon eller han har besvärats av problem inom varje område under de senaste 30 dagarna. Intervjun görs av utbildad personal och tar omkring en timme. I Sverige används ASI i stor utsträckning inom socialtjänst och beroendevård, och det finns både en grundintervju och en kortare uppföljningsintervju.
Poängsättning och tolkning av Addiction Severity Index (ASI)
För varje område gör intervjuaren en skattning av hjälpbehovet från 0 till 9, där 0–1 innebär inget verkligt problem, 2–3 lätta, 4–5 måttliga, 6–7 betydande och 8–9 extrema problem. En skattning på 4 eller mer brukar tolkas som att behandling eller andra insatser behövs inom området. Dessutom kan sammanvägda värden (composite poäng) mellan 0 och 1 räknas fram för varje område; de bygger bara på frågorna om de senaste 30 dagarna och används framför allt för att följa förändring och i forskning.
Profilen över de sju områdena visar var patientens problem är störst. Ett högt värde för psykisk hälsa kan till exempel motivera psykiatrisk bedömning, och ett högt värde för fysisk hälsa somatisk utredning. ASI-resultaten ger därmed underlag för en individuell behandlingsplan och för att följa upp insatserna.
Dokument om ASI
Här hittar du dokument om Addiction Severity Index (ASI): material på engelska, en sammanställning på svenska från kliniskaverktyg.se och länkar till fler källor (Statens institutionsstyrelse, Socialstyrelsen). Kontrollera villkoren hos rättighetsinnehavaren innan du använder instrumentet i verksamheten.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- National Helpline for Mental Health, Drug, Alcohol Issues (samhsa.gov)
- Addiction Severity Index – 5th Edition (adai.washington.edu)
- Addiction Severity Index, 5th Edition (bu.edu)
Relaterade skalor och frågeformulär
Flera kliniska skalor och frågeformulär liknar Addiction Severity Index (ASI) i sin omfattande bedömning av olika aspekter av missbruk och dess konsekvenser. Bland de mest använda i Sverige är Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT), som är korta självskattningsformulär för screening av alkohol- respektive narkotikaproblem. Internationellt används också Substance Abuse Subtle Screening Inventory (SASSI). Fördelen med dessa instrument är deras specificitet och användarvänlighet i olika kliniska miljöer, medan deras nackdelar inkluderar begränsad omfattning jämfört med ASI, som erbjuder en mer samlad bild av patientens situation, inklusive sociala och psykiatriska faktorer. Därför är valet av verktyg beroende av både syftet med bedömningen och det kliniska sammanhanget.
