I denna artikel går vi igenom Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia (SADS): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.
Vad mäter Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia (SADS)?
Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia (SADS) är ett strukturerat diagnostiskt verktyg utformat för att utvärdera förekomsten och svårighetsgraden av psykiska sjukdomar inom affektiva störningar och schizofrena spektrumtillstånd. Instrumentet används främst inom klinisk forskning och psykiatrisk diagnostik för att säkerställa systematisk insamling av diagnostisk information genom standardiserade intervjuer. Syftet är att möjliggöra en pålitlig och valid identifiering av olika psykiska tillstånd, vilket bidrar till korrekt diagnos, behandlingsplanering och uppföljning av dessa komplexa sjukdomar.
För vem används Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia?
Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia (SADS) används hos patienter med misstänkta eller diagnosticerade affektiva störningar och schizofrenispektrumstörningar. Det används främst inom psykiatriska utredningar för att systematiskt bedöma och differentiera mellan olika former av depression, bipolär sjukdom och schizofrena tillstånd. Instrumentet är särskilt användbart i kliniska sammanhang där en noggrann diagnostisk kartläggning krävs, exempelvis vid initial bedömning i specialistmottagningar eller i forskningsstudier som fokuserar på psykisk ohälsa. SADS bidrar till en standardiserad och strukturerad anamnesinsamling, vilket förbättrar diagnosens validitet och därmed möjliggör riktad behandling.
Så genomförs Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia steg för steg
SADS är en semistrukturerad intervju som utvecklades av Endicott och Spitzer 1978 och bygger på diagnoskriterierna Research Diagnostic Criteria (RDC). Den första delen gäller den aktuella sjukdomsepisoden, där symtom skattas för svårighetsgrad, oftast på sexgradiga skalor, och den andra delen gäller tidigare episoder och sjukdomshistoria.
Det finns en version för livstidsdiagnoser (SADS-L) och en kortare version för att följa förändring (SADS-C). Intervjun görs av en utbildad kliniker och tar ofta 1,5–2 timmar.
Poängsättning och tolkning av Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia
SADS ger diagnoser enligt RDC genom att intervjuaren går igenom kriterierna för varje tillstånd, samt skattningar av symtomens svårighetsgrad. Skattningarna kan sammanfattas i summaskalor, till exempel för depression, mani och psykotiska symtom. Det finns inga normvärden; resultatet är en diagnostisk bedömning.
SADS har främst använts i forskning, och i dag används oftare intervjuer som bygger på DSM-5, till exempel SCID-5 eller MINI. Resultatet ska alltid vägas samman med annan klinisk information.
Dokument om SADS
Här hittar du dokument om Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia: material på engelska och länkar till fler källor (Socialstyrelsen, SBU). Instrumentet är kommersiellt, och formulär och manualer köps från förlaget; materialet här ersätter inte originalet.
Dokument på engelska
Fler dokument och källor
Källor och vidare läsning
- K-SADS-PL DSM-5 (pediatricbipolar.pitt.edu)
- Kiddie-Sads-Present and Lifetime Version (K-SADS-PL) … (insideoutinstitute.org.au)
- schedule for affective disorders and (sciencedirect.com)
Relaterade skalor och frågeformulär
Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia (SADS) är en strukturerad klinisk intervju utvecklad för att diagnostisera olika psykiatriska tillstånd, särskilt affektiva störningar och schizofreni. SCID är mycket detaljerad och anses vara ett gyllene standardinstrument för diagnostik, men är tidskrävande och kräver utbildning för korrekt administration. CIDI är mer standardiserad och kan administreras av icke-psykiatrisk personal, vilket ökar dess tillgänglighet, men den kan vara mindre djupgående än SADS. Ett annat närliggande formulär är MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview), som är kortare och mer praktiskt i klinisk vardag men med något begränsad diagnostisk precision jämfört med SADS.
