Elder Abuse Suspicion Index (EASI): genomförande och tolkning

I denna artikel går vi igenom Elder Abuse Suspicion Index (EASI): vad instrumentet mäter, vem det är avsett för, hur det genomförs och hur resultatet tolkas. Längst ner finns dokument, källor och relaterade instrument.

Vad mäter Elder Abuse Suspicion Index (EASI)?

Elder Abuse Suspicion Index (EASI) är ett screeningverktyg som används för att identifiera potentiell äldremisshandel hos personer över 65 år i kliniska miljöer. Instrumentet utvärderar riskfaktorer relaterade till fysisk, psykisk, ekonomisk och social utsatthet genom en strukturerad intervjuprocess och observation. Syftet med EASI är att hjälpa vårdpersonal att tidigt upptäcka tecken på våld eller försummelse och främja säkerhetsåtgärder, vilket underlättar en tidig vidare utredning och intervention. Verktyget har visat god validitet och reliabilitet, och gör det möjligt att på ett effektivt sätt differentiera mellan naturliga åldersrelaterade förändringar och misstankar om övergrepp.

För vem används Elder Abuse Suspicion Index (EASI)?

Elder Abuse Suspicion Index (EASI) används särskilt hos patienter inom äldrepopulationen, ofta definierad som individer över 65 år, som kan vara i riskzonen för misshandel eller försummelse. Instrumentet är mest användbart i primärvård och geriatrisk praxis, där läkare regelbundet möter äldre patienter och kan identifiera tecken på psykologisk, fysisk eller ekonomisk misshandel. EASI underlättar en tidig screening baserad på strukturerade frågor, vilket möjliggör en systematisk bedömning i kliniska sammanhang med begränsad tid och resurser. Verktyget är särskilt relevant vid utredning av patienter med kognitiv nedsättning eller social isolering, faktorer som ökar sårbarheten för övergrepp.

Så genomförs Elder Abuse Suspicion Index (EASI) steg för steg

EASI består av sex frågor. De fem första ställs till patienten och besvaras med ja eller nej: om personen är beroende av andra för vissa vardagsaktiviteter, om någon har hindrat henne eller honom från att få mat, kläder, mediciner, glasögon, hörapparat eller vård, om personen har blivit upprörd av att någon talat till henne eller honom på ett sätt som gjort att hon eller han känt sig förödmjukad eller hotad, om någon har försökt tvinga personen att skriva under papper eller använda hennes eller hans pengar mot dennes vilja, och om någon har gjort personen rädd, rört henne eller honom på ett sätt hon eller han inte ville eller skadat henne eller honom fysiskt. Den sjätte frågan besvaras av läkaren utifrån iakttagelser, till exempel dålig ögonkontakt, tillbakadragenhet, undernäring, hygienproblem, skador eller blåmärken.

Frågorna gäller de senaste 12 månaderna, och det tar omkring två minuter att ställa dem. EASI är validerat för äldre personer utan betydande kognitiv svikt.

Poängsättning och tolkning av Elder Abuse Suspicion Index (EASI)

Ett ja på någon av frågorna 2–6 väcker misstanke om övergrepp eller försummelse och bör leda till vidare bedömning; den första frågan om beroende räknas inte som ett tecken i sig. EASI ställer ingen diagnos, och i valideringsstudien var känsligheten omkring 47 procent och specificiteten omkring 75 procent, vilket betyder att både falskt positiva och falskt negativa svar förekommer.

Vid misstanke bör vårdpersonal prata med personen enskilt, dokumentera noggrant, bedöma om personen är i akut fara och vid behov kontakta socialtjänsten eller andra stödinstanser enligt lokala rutiner. Socialstyrelsen har vägledning om våld mot äldre.

Dokument om EASI

Här hittar du dokument om Elder Abuse Suspicion Index (EASI): material på engelska och länkar till fler källor (Västra Götalandsregionen). Kontrollera villkoren hos rättighetsinnehavaren innan du använder instrumentet i verksamheten.

Källor och vidare läsning

Relaterade skalor och frågeformulär

Flera kliniska skalor och frågeformulär liknar Elder Abuse Suspicion Index (EASI) vad gäller syftet att identifiera utsatthet hos äldre. Bland dessa finns Vulnerability to Abuse Screening Scale (VASS), Hwalek-Sengstock Elder Abuse Screening Test (H-S/EAST) och Caregiver Abuse Screen (CASE). VASS har fördelen av att vara kort och enkel att administrera, men kan ha begränsad sensitivitet, medan H-S/EAST erbjuder en mer omfattande bedömning men kräver mer tid och utbildning för korrekt användning. CASE fokuserar särskilt på relationen mellan omsorgsgivare och patient, med god validitet men risk för underrapportering på grund av social önskvärdhet. Dessa verktyg kompletterar EASI genom olika aspekter av bedömning men delar utmaningarna med subjektivitet och behovet av klinisk erfarenhet för korrekt tolkning.

Posted in Socialt arbete and tagged , .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *